Så påverkar AI demokratin
Allt fler beslut i vårt samhälle tas av eller med hjälp av AI. Skolval, lånevillkor, beslut om bidrag, med mera. Blir beslut som involverar AI mer eller mindre jämlika och demokratiska? Många inom AI-sektorn varnar var att algoritmerna blir allt mer okontrollerbara. Klarar politiken av att få regleringar på plats i tid?
De trender som vi ser idag pekar på att AI kan ha en negativ inverkan på demokratin. AI finns ju redan nu i stora delar av samhället på sätt som vi kanske inte riktigt uppfattar. Det finns till exempel AI i våra flöden på sociala medier där algoritmer påverkar vilka nyheter vi får upp. Där har vi sett att algoritmer främjar väldigt sensationalistiska nyheter, så kallade "clickbate", men också rent falska nyheter. Kanske är det inte något problem på lång sikt då sanningen tendera att vinna i slutändan, men på kort sikt kan sådana här algoritmer spela väldigt stor roll. Till exempel inför valet i USA 2016 och valet i Sverige 2022 förekom väldigt mycket desinformation på sociala medier som gynnades av algoritmisk förstärkning.
När det gäller demokrati kan AI skapa tillgänglighet genom att till exempel snabbare besvara vanliga frågor som medborgare ställer till myndigheter. AI kan också bidra till välfärden genom att upptäcka sjukdomar på ett effektivt sätt inom vården. En annan möjlighet är att programmera AI till att identifiera och radera olagligt innehåll från privata aktörers kommentarsfält i sociala medier.
Emellertid finns det risker med AI. Eftersom AI-programmet baserar sina slutsatser på enorma mängder data är det inte alltid möjligt att förklara hur den kommit fram till en viss slutsats. Transparens, insyn och motiverade beslut är en grundbult i en demokrati och AI kan därför vara en risk ur ett öppenhetsperspektiv. Antidemokratiska aktörer kan missbruka AI för att exempelvis spåra individer kopplade till vissa politiska eller religiösa åsikter, och inskränka demonstrations- och organisationsfriheten.
Men hur fungerar AI? AI är en maskin, dator eller program vars sätt att fungera liknar en människas kognitiva funktioner. Det kan till exempel handla om förmågan att lösa problem i flera steg, planera eller lära sig saker av tidigare erfarenheter. För att AI ska tillägna sig kognitiva funktioner som liknar mänsklig intelligens får AI-programmet öva på att se mönster – till exempel för att rensa bort hat och hot i ett kommentarsfält. AI-programmet matas med stora mängder data, som texter från bloggar och andra internetsidor, och får sedan träna på att kategorisera innehållet. Det gör att AI-programmet lär sig att självständigt dra slutsatser om kommentarer som innehåller hot och hat. AI kan med andra ord ha stor potential, särskilt när det gäller effektivisering.
