En ljusning i mörkret: Minskande psykisk ohälsa bland unga vuxna
Psykisk ohälsa är en tung börda som många unga människor bär på sina axlar. Därför är det glädjande att höra att antalet nya fall av psykisk ohälsa bland unga vuxna har minskat något för första gången på flera år. Enligt Socialstyrelsen, som nyligen publicerade en ny rapport, har andelen nya fall av psykisk ohälsa bland personer i åldern 18 till 24 år minskat under 2023 jämfört med året innan.
Det är en liten minskning, men ändå en minskning. Detta är särskilt uppmuntrande med tanke på att antalet fall av psykisk ohälsa bland unga har ökat stadigt sedan början av 1990-talet. Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, betonar att det är för tidigt att tala om ett trendbrott. Men han ser positivt på de nya siffrorna och menar att detta är ett första steg mot en potentiell förbättring.
Att se en minskning i antalet nya fall ger hopp. Kanske är det resultatet av bättre stödinsatser och ökad medvetenhet om psykisk hälsa bland unga. Kanske är det också ett tecken på att samhället börjar förstå vikten av att prioritera psykisk hälsa lika mycket som fysisk hälsa. Trots det måste vi vara försiktiga med att dra för stora slutsatser för tidigt.
Antalet unga som påbörjade behandling med antidepressiva läkemedel minskade också något förra året. Detta är en viktig indikator eftersom det ofta finns en koppling mellan diagnos och behandling. Att färre unga börjar med medicinering kan tyda på att färre också får diagnoser. En minskning i medicinering kan också spegla en ökning i användningen av andra behandlingsmetoder, som terapi och stödgrupper.
Rapporten från Socialstyrelsen visar också att det finns stora skillnader i förekomsten av psykisk ohälsa beroende på socioekonomiska förutsättningar. Barn och unga vuxna från områden med socioekonomiska utmaningar diagnostiseras och får vård för sin psykiska ohälsa betydligt mer sällan jämfört med dem från mer välbärgade områden. Detta kan leda till allvarligare konsekvenser som självmord och självskadebeteende.
Detta är ett allvarligt problem eftersom det tyder på att vården inte når ut till alla som behöver den. Peter Salmi kommenterar att detta sannolikt beror på att vård och behandling inte satts in tidigt nog, vilket gör att sjukdomsförloppet förvärras. Här finns det ett stort behov av förbättring för att säkerställa att alla, oavsett bakgrund, får den hjälp de behöver.
Vi behöver adressera dessa socioekonomiska skillnader för att verkligen göra skillnad. Det innebär att resurser måste fördelas mer rättvist och att stödinsatser måste bli tillgängliga för alla. Det är inte acceptabelt att barn och unga i utsatta områden ska ha sämre tillgång till den vård de behöver.
Trots den positiva utvecklingen finns det fortfarande mycket arbete kvar att göra. Bland barn upp till 17 år syns inte samma minskning av nya fall av psykisk ohälsa. Totalt sett ökar antalet barn och ungdomar med psykiatriska diagnoser fortfarande. Statistiken visar att 13 procent av pojkarna och 12 procent av flickorna i åldern 10 till 17 år har en psykiatrisk diagnos, vilket är mer än vart tionde barn.
Det är därför viktigt att inte bara fokusera på att minska nya fall utan också att ge långsiktigt stöd och behandling till de som redan är drabbade. För att nivåerna av psykisk ohälsa ska kunna stabilisera sig och på sikt minska är det nödvändigt att nya fall fortsätter att minska.
Att vi ser en minskning av nya fall av psykisk ohälsa bland unga vuxna är en ljusstråle i en annars mörk bild. Men det är bara början. Vi måste fortsätta arbeta för att förstå och motverka orsakerna bakom psykisk ohälsa och se till att alla, oavsett bakgrund, får tillgång till den vård och stöd de behöver.
Att bekämpa psykisk ohälsa är en lång och svår väg, men varje steg framåt är viktigt. För de unga vuxna som nu ser en liten ljusning i sin situation är det en signal om hopp. Det visar att förändring är möjlig och att vi tillsammans kan skapa en bättre framtid.
Låt oss fortsätta arbeta för att fler unga ska kunna må bra, leva sina liv fullt ut och möta framtiden med hopp och styrka. För även de minsta förbättringarna kan göra stor skillnad. Och kanske, bara kanske, är detta början på en positiv trend som vi alla har väntat på.
Det är upp till oss alla – vänner, familjer, samhällsgrupper och vårdpersonal – att stötta och hjälpa dem som kämpar. Att lyssna, att förstå och att finnas där kan göra en enorm skillnad i en ung persons liv. Tillsammans kan vi skapa en miljö där psykisk hälsa prioriteras och där varje individ får möjlighet att blomstra.
//C
240604