Självvald inläggning
I en värld där psykisk ohälsa alltmer uppmärksammas och erkänns som en viktig del av vår hälsa, introduceras nya metoder för att möta dessa utmaningar. En sådan innovativ metod är "Självvald inläggning" (SI), en framväxande praxis inom den psykiatriska heldygnsvården. Denna text syftar till att utforska och förklara vad självvald inläggning innebär, dess mål, och hur det fungerar i praktiken. Genom att göra så, hoppas vi inspirera till ökad kunskap och förståelse för hur psykiatrisk vård kan utvecklas för att bli mer personcentrerad och tillgänglig för de som mest behöver den.
Självvald inläggning erbjuder patienter med allvarliga psykiatriska tillstånd, såsom återkommande självdestruktiva handlingar, psykossjukdomar, depression och bipolära tillstånd, en unik möjlighet. Denna möjlighet innebär att patienterna får möjligheten att själva besluta om sin inläggning i psykiatrisk heldygnsvård. Detta tillvägagångssätt är tänkt att göra vården mer tillgänglig, förebygga kriser och framför allt, stärka patienternas delaktighet i sin egen vårdprocess.
Metoden består av sex aktiviteter som är indelade i två huvudprocesser: tillgång till SI och användningen av SI.
Tillgång till SI som omfattar:
- • planering
- • beslut
- • uppföljning
av möjligheten till självvald inläggning
Användning av SI som inkluderar de praktiska stegen av:
- • inskrivning
- • vistelse
- • utskrivning
Det personcentrerade förhållningssättet är kärnan i SI, där relationen mellan personal och patient bygger på
• samarbete,
• tillit och
• respekt för patientens erfarenheter och önskemål.
Vidare krävs ett nära samarbete mellan öppenvården, heldygnsvården och andra relevanta verksamheter för att säkerställa en framgångsrik implementering av SI. Detta innebär att personalen får adekvat kunskap om metoden och att patienternas behov och förmågor noggrant bedöms för att avgöra lämpligheten av en självvald inläggning.
Trots att patienten genom SI ges möjlighet att ta ett större ansvar för sin vård, förblir ansvaret för att erbjuda god och säker vård oförändrat. Det innebär att personalen måste vara uppmärksam på eventuella förändringar i patientens hälsotillstånd och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa patientens välbefinnande.
Systematisk uppföljning och utvärdering av SI är avgörande för att identifiera områden för förbättring och säkerställa att metoden fortsätter att utvecklas i linje med patienternas behov. Detta inkluderar att samla in och beakta feedback från både patienter och deras närstående.
Socialstyrelsen har erkänt behovet av en mer jämlik och patientsäker vård genom att ta fram ett kunskapsstöd med rekommendationer för hälso- och sjukvårdsenheter som använder eller funderar på att införa självvald inläggning. Detta stöd är avsett att vägleda beslutsfattare, ledare och vårdpersonal i implementeringen av denna metod.
Självvald inläggning representerar en spännande utveckling inom psykiatrisk vård, med potential att revolutionera hur vi närmar oss behandling av allvarliga psykiatriska tillstånd. Genom att ge patienterna möjlighet att vara mer involverade i sin egen vårdprocess, tar vi ett steg mot en mer personcentrerad och sammanhållen vård. Det är därför av yttersta vikt att fortsätta utforska och utveckla metoder som SI, för att förbättra livskvaliteten för individer som kämpar med psykisk ohälsa. Vi uppmanar alla att söka ytterligare kunskap om detta område, för att tillsammans bidra till en framtid där psykiatrisk vård är mer tillgänglig, effektiv och empatisk.
Åtta rekommendationer till hälso- och sjukvården
Dessa åtta rekommendationer har tagits fram som vägledning för enheter inom hälso- och sjukvården som överväger att införa eller som redan erbjuder självvald inläggning.
- Självvald inläggning kan erbjudas patienter med alla typer av psykiatriska tillstånd där insatsen bedöms vara ändamålsenlig.
- Hälso- och sjukvården bör använda ett personcentrerat förhållningssätt i arbetet med insatsen självvald inläggning.
- En bedömning av om självvald inläggning ska erbjudas till den enskilda patienten bör göras gemensamt av yrkesföreträdare med god kännedom om patienten inom öppenvården och heldygnsvården.
- Planering av förutsättningar och former för patientens användning av självvald inläggning, liksom uppföljning av insatsen, bör göras gemensamt mellan patienten, öppenvården, heldygnsvården och, när så är lämpligt, andra viktiga professionella kontakter och närstående.
- Hälso- och sjukvården bör sprida kunskap om självvald inläggning till personal i olika delar av hälso- och sjukvården och i andra verksamheter, som kan komma i kontakt med patienter som har insatsen.
- Hälso- och sjukvården bör planera tillgången till vårdplatser för självvald inläggning på ett sätt som minimerar risken för att patienter nekas inläggning när de vill använda SI.
- Hälso- och sjukvården bör göra regelbundna uppföljningar och utvärderingar av självvald inläggning med syfte att identifiera brister och möjligheter till kvalitetsförbättringar.
- Hälso- och sjukvården bör i sitt regelbundna uppföljningsarbete inhämta patienters och närståendes synpunkter och upplevelser av självvald inläggning.
Braining
Braining är en ny typ av behandling som används inom psykiatrin för att hjälpa människor må bättre genom fysisk träning. Det här programmet är särskilt för personer som har psykiska sjukdomar och det hjälper dem att bli mer aktiva. Det är känt att personer med psykiska sjukdomar ofta rör sig mindre än andra och kan ha problem som depression eller ångest, vilket kan göra deras liv kortare. Forskning visar att träning inte bara kan göra en person gladare och mindre ångestfylld, utan det kan också vara lika bra som mediciner eller terapi i vissa fall.
Braining går ut på att patienterna tränar tillsammans i grupper under ledning av speciellt utbildad personal. Detta program pågår i 12 veckor och börjar med ett möte där patientens hälsa bedöms. Därefter deltar patienten i träningstillfällen som kallas Brainingpass. Dessa pass är till för att få upp pulsen och leds av personer som är utbildade för att stötta och motivera patienterna. Målet är att patienterna ska känna sig motiverade att fortsätta med träningen även efter att programmet är slut.
Programmet följs upp flera gånger för att se hur det går för patienten. Efter de 12 veckorna är tanken att patienten ska känna sig motiverad att fortsätta träna på egen hand, kanske med hjälp av något som kallas Fysisk aktivitet på recept (FAR).
Braining startade 2017 på Psykiatri Sydväst i Stockholm och har sedan dess hjälpt över 600 patienter. Nu är det en del av den vanliga vården där. Sedan 2021 undersöks Braining närmare genom ett forskningsprojekt för att se om det kan hjälpa ännu fler människor på andra psykiatriska kliniker. Projektet kollar på hur Braining påverkar patienternas hälsa, deras upplevelser av vården, hur väl det går att införa metoden i vården, personalens arbetsmiljö och kostnaderna jämfört med nyttan.
Allt detta forskas på för att se om Braining kan bli en ännu större del av hur vi behandlar psykiska sjukdomar i framtiden. Tanken är att det inte bara ska hjälpa patienterna att känna sig bättre, utan också att det kan vara ett bra sätt för personalen inom psykiatrin att hantera stress.
//C
240227